Blodet

Blod

Funktioner: 
-blodets viktigaste funktioner är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader. Hjärnan är det känsligaste organet eftersom om den inte får blod så blir det syrebrist och då är risken att man kan dö. Det kan också bildas blödningar som gör så att syretransporten inte fungerar. Blodet hjälper kroppen att andas. Blodet transporterar näringsämnen och för bort avfallsämnen som tas upp av olika delar av kroppen. Blodet reglerar värme.     

Blodkroppsbildande organ: 
-Organen som bildar blodkroppar hos ett foster är Gulesäcken, sedan utvecklas det efter fem månader är det benmärgen som sköter bildandet av blodkroppar, om det blir nödvändigt bildar även levern och mjälten blodkroppar. När man blir vuxen är den främst benmärgen i revben, lårben, skallen, kotpelare och bäckenet som bildar blodkroppar.

Blodgrupper: 
-Om man blir sjuk så kan den som behöver blodet få det på sjukhuset som har fått det av blodgivare. Man brukar använda ett system för att gruppera blodgrupper som kallas A B 0 systemet ser ut: Grupp A, Grupp B, Grupp AB och Grupp 0. 

För att förstå blodgrupperna egentligen är så måste man se riktigt nära blodets struktur med blodceller och blodplättar. Det finns flera typer av blodceller och det vita blodcellerna är med och skyddar kroppen mot bakterier och virus som kan leda till sjukdomar. De röda blodcellerna fungerar på ett annorlunda sätt och är instrumentala för att föra ut syre ut i kroppen. Om tittar närmare på blodkropparnas yta så se man så kallade antigener som är en slags protein. Proteinerna har stor betydelse för blodgrupper och kompatibilitet      

Antigener och antikroppar: om man tittar närmare på den röda vätskan som finns i varje mänskas kropp så kan man se att den består av olika typer av celler som har olika slags proteiner på sin yta. Det är dessa antigener som finns på cellens yta som ger den namnet enligt följande: 

                

Blodcirkulation

Det stora blodomloppet: I blodet finns det röda blodkroppar som transporterar syre och koldioxid. Det stora kretsloppet är när blodet pumpas ut från den vänstra kammaren av hjärtat ut i hela kroppen. Blodet går igenom aortan (en stor pulsåder i kroppen, också den viktigaste). Sedan genom blodkärl även kallat artärna och sedan kapillärer, som är kroppens minsta blodkärl. Kortfattat från hjärtat till alla celler och lämnar syre och tar tillbaka koldioxid till hjärtat igen.

Det lilla blodomloppet: Blodet pumpas från hjärtat till lungorna alltså när vi får syre. Syret förs vidare av de röda blodkropparna i blodet.

Det blåa är syrefattigt blod och det röda är syrerikt blod.

Begrepp:                                                                                                       

Kapillärer = Även kallat hårrör. Kroppens minsta blodkärl. Förenar artärerna med venerna. Här sker utbyte av näringsämnen.

Vener = Är blodkärl som leder blod till hjärtat från lungorna

Artär = Blodkärl som leder blod från hjärtat ut till kroppens celler.

Aorta = Stora kroppspulsådern som är kroppens viktigaste blodkärl (Artär)

                 

Immunförsvaret

 Immunförsvaret har i uppgift att skydda oss från bakterier, virus eller svampar. Vi har två immunförsvar, det inre och yttre och de två samarbetar. Ifall du ofta blir sjuk har du dåligt immunförsvar. Ifall inte immunförsvaret klarar av att bekämpa en infektion som vi fått i kroppen, så krävs det ibland en behandling. Vi behandlar då kroppen med antibiotika t.ex. penicillin. Men det inte alltid bra med antibiotika, ifall man tar det för ofta så kan bakterierna bli vana med medicinen så att de blir immuna mot antibiotikan. När de blir immuna kallas det att bakterierna blir resistenta.   

Det yttreförsvaret = vårt skinn är det som skyddar oss från att bakterier och virus ska komma in.   

Det inreförsvaret = Blodet vita blodkroppar. Det finns två olika vitablodkroppar, de direkta som agerar snabbt och de indirekta som tar lite längre tid på sig att agera och de lär sig så nästa gång får vi inte samma sorts virus.

Vi vaccinerar oss för att skydda oss mot sjukdomar. Vi sprutar in en liten dos av den sjukdomen som vi ska vaccinera oss mot. Vilket gör att blodet lär sig tillslut och nästa gång får vi förhoppningsvis inte sjukdomen eftersom blodkropparna vet hur de ska göra så vi inte blir sjuka av just den sortens virus. Det man brukar vaccinera sig mot är t.ex. röda hund, stelkramp och influensa. En bakterie sjukdom är tex urinvägsinfektion och exempel på virus sjukdom är Ebola och Aids.

Bakterier kan vara både goda och onda. I 1 gram jord finns det cirka 40miljoner bakterier.                          

Varför är blod rött?

Blodet innehåller hemoglobin. Hemoglobin är ett ämne som transporterar syre med blodet, från lungorna till olika vävnader i kroppen som behöver syre. Det finns olika sorters hemoglobin men alla är röda och innehåller järn. Det finns arter som har blått blod tex dolksvansar (kallas även hästskokrabbor).

                 Hjärtat har klaffar som gör att blodet åker åt rätt håll.

 

Så fungerar ditt hjärta

Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare. Hjärtat pumpar ut ca 70militer, nästan en deciliter per/slag.

Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av sextio slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna – ådrorna som leder från hjärtat – ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjärtat pumpar därefter blodet genom lungorna, där blodet syresätts och koldioxid vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar ut det syrerika blodet i kroppen på nytt.

Hjärtklaffarna fungerar som backventiler

Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar och till förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare. Hjärtat har ett elektriskt system – retledningssystemet – som gör att det dras ihop och blodet pressas ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser till alla delar av hjärtmuskeln.

 

Våg av signaler

I högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter AV-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp något så att förmaken hinner tömmas fullständigt. AV-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler via en speciell hjärtbana som heter His' bunt, det leder till en sammandragning av kamrarna och att blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i lungorna från höger kammare.

 

Högt och lågt blodtryck

Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket.

Puls:

Vilopuls, det varierar men när man vilar är normalt värde 60 – 80 slag/min

Arbetspuls, Vid arbete kan pulsen gå upp till 150-180 slag/min

Maxpuls, är de slag hjärtat som mest kan slå under en min (ca 220 minus personens ålder)

Blodtryck:

Systolisk (Övertryck): Uppstår när blodet trycks ut i artärerna. Normalt värde 120 mm Hg (Trycket i artärer då hjärtat drar ihop sig)

Diastolisk (undertryck): Uppstår när hjärtat ”vilar” och blodet strömmar i hjärtat. Normalt värde: 80 mm Hg (Trycket i artärer när hjärtat slappnar av)

Sjukdomar hjärta och blodcirkulationen:

Blodbrist =Man har för lite röda blodkroppar. Kan bero på järnbrist.

Åderförkalkning = Fett och kalkavlagringar i blodkärl ger styvare kärl, som ger högre blodtryck. Ökar risk för blodpropp.

Blodpropp   (infarkt)=Något fastnar i blodkärlet och stoppar blodflödet , med syrebrist som följd. 

Händer det i hjärtat kallas det hjärtinfarkt. (tänk på filmen vi såg)

Hjärnblödning = Ett blodkärl i hjärnan brister.

Åderbråck = Klaffarna i venerna sluter ej tätt.

Kärlkramp = Hjärtats egna muskler får för lite syre. Ger bröstsmärtor. 

Blod cancer (leukemi) = Det finns många typer av Leukemi, gemensamt är att man får för många vita blodkroppar.

  

Blodets innehåll:

De celler som normalt finns i blodet kallas blodkroppar. Dessa delas upp i röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter), samt blodplättar (trombocyter). Blod där celler avlägsnats kallas blodplasma. Plasman innehållet vatten, salter och en mängd proteiner. Om blodet får koagulera och koagel och celler avskiljs, erhålls serum.

De röda blodkropparna, erytrocyterna, hos människan saknar cellkärna. De är små celler, 7,5 mikrometer i diameter, och har en mycket speciell form- som en skiva som är urgröpt i mitten, från bägge håll. När man pratar om blodvärde, Hb, är det halten hemoglobin som avses. Röda blodkroppar bildas i benmärger. Erytrocyter betraktas ofta inte som fullvärdiga celler, eftersom de saknar egen cellkärna med genetiskt material i form av DNA.

Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Hemoglobin består av fyra så kallad hemdelar, där det finns järn (II)-joner och till dessa binder sig syret. Det är hemoglobinet som ger blodet dess röda färg: ljusrött som i kroppen artärer (artärt blod), där blodet har en syremolekyl bunden till hemoglobinet, mörkare rött i syrefattigt venöst blod. 

Vita blodkroppar, leukocyper, finns av olika sorter: neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter, B-lymfocyter och T-lymfocyter. Dessa har olika funktion, storlek och form men ingår alla i kroppens immonförsvar. 

Trombocyter, blodplättar, som har en viktig uppgift i blodkoaguleringen. Med andra ord att blodet stelnar, t.ex. om du trillar och skrappar upp knät så stelnar blodet så att det sluta rinna.

Fun fact´s

Visste du att…

– … i vissa länder används blod från exempelvis nöt eller gris till livsmedel?

– … kvinnor har oftast minder blod i kroppen än män?

– … en vuxen människa har ungefär 5-6 liter blod i kroppen?

– … om du donerar blod en enda gång så kan du rädda upp till 3 liv?

– ... ditt blod filtreras genom din kropp runt 300 gånger om dagen?

– … det finns omkring 250 miljoner röda blodkroppar i bara en droppe blod?

– … hornhinnan i ögat är det enda område av den mänskliga kroppen som inte har någon blodtillförsel?

– … det finns ungefär 30 600 miljarder liter människo-blod i hela världen.