Skelettet

Skelettet

För människan inte ska ramla ihop måste benen möta varandra. Där de möts är lederna som hålls på plats av senor och muskler. En vuxen människas skelett består av 206 till 220 ben, beroende på hur man räknar. De längsta och tyngsta benen är lårbenen, det minsta är stigbygeln i örat. Ett nyfött barn har ca 300 ben men de växer samman under uppväxten. Skelettet utgör runt 18 procent av kroppsvikten.

Skelettet består av benvävnad. Skelettet kan indelas i fyra grupper: rör ben, korta ben, platta ben, oregelbundna ben.

Rör ben: är den långa, smala skelettdelarna som finns i armarna och benen. De största rörbenen t.ex. lårbenet är till en viss del ihåliga inuti. Ändarna är täckta av broskvävnad så att benen lätt kan röra sig mot varandra i lederna.

Korta och oregelbundna ben: finns i hand och fotleder. Detta är när fler ben ligger intill varandra så de tillsammans utgör en kompakt bengrupp, där benen bara kan röra sig lite. Dessa små rörelser är väldigt viktiga för fot och handleder ska kunna röra sig.

Platta ben: placerade så de skyddar de inre organen. Platta ben kan också ha andra funktioner. De platta benen är också rörligare än de andra benen.

  

       Skelettets uppbyggnad

Skelettet är uppbyggt av benvävnad. Benvävnad innehåller extra mineraler som fungerar som en extra depå. I de stora benen finns det en stor ihålig del som är fylld med gul benmärg. Hos nyfödda är all benmärg röd men under uppväxten omvandlas benmärgen till gul benmärg. Men vuxna har ändå kvar röd benmärg i överarmsbenen, höftbenen, lårbenen och även i de platta benen i kroppen ex: kraniet, kraniet är det som omger huvudet.

 

Foster -> Vuxen

När man är i fostertid är skelettet mjukt och består av brosk. Med tiden omvandlas brosket till hårdbenvävnad och det lagras kalk emellan benets celler. Benen har inte lagrats färdigt förrän man är vid 20 års ålder. Där efter är det inte möjligt att växa på längden och skelettet formas inte på samma sätt. Det finns en del av benet som kallas Tillväxt zonen och det är den delen av benet där benet växer på längden. Det är det vi kan uppfatta som växtverk t.ex När det växer snabbt och mycket kan det bli ojämnt ibland ex: när vi får slatteknä har det växt ojämnt.  (knäskål)

             

  Fysisk aktivitet för kroppen

Om våra ben inte utsätts för några påfrestningar så minskar mängden kalk i skelettet. Ex: om vi inte har fysiska aktiviteter så blir skelettet skörare och drabbas lättare av benbrott. Även om en person blir sängliggande en längre tid så minskar kalket i skelettet och vi tappar muskler och stabilisiteten i skelettet. Fysisk träning stärker inte bara musklerna utan även ditt skelett. Exempelvis astronauter som är tyngdlösa i rymden har inte någon fysisk ansträngning och i och med det så tappar de styrka i skelettet.

Benbrott

Vi har inte samma ben hela tiden. Skelettet förnyas ständigt med hjälp av två olika sorters celler. En som bryter ner gammalt ben och en som bygger upp nytt. När vi t.ex. får ett benbrott, så arbetar uppbyggningscellerna och är mest aktiva. När man brutit benet blir det mycket tjockare just på det stället när det sedan läkt. Då arbetar uppbyggningscellerna för att det ska bli starkt igen. Det är ytterst ovanligt att man bryter något på samma ställe eftersom som sagt cellerna har byggt upp mycket tjockare skelett på just det stället.

Hur fungerar cellerna?

Cellerna får näring och syre (O2) genom ett nätverk av blodkärl inne i benvävnaden. Blodkärlen är fästa i benhinnan som omger varje skelett ben. Därefter grenar de sig in i benvävnaden och ger syre och näring till cellerna. Blodkroppar bildas i den röda benmärgen.

Ryggraden

Ryggraden består av 33-34 ryggkotor, kan delas upp i 5 delar: halsdelen, bröstdelen, länddelen, bäckendelen och bakpartiet. Ryggraden sträcker sig från kraniet (skallen) till svansen. Det finns 24 ”presakrala” kotor (inre kotor): 7 halskotor, 12 bröstkotor och 5 ländkotor. Thorakalkyfos är bröstryggradens utbuktning. Thorakal betyder bröstrygg och kyfos betyder kut. En människa har 4 svanskotor. Ryggradens s-form och dess växlande uppbyggnad av hårda och mjuka element. De mjuka: Diskarna, de är geléaktiga och består mest av vatten. De sitter mellan varje ryggradskota. Diskarna gör så att vi kan röra oss för de är rörliga. De skyddar också nervsystemet som går genom ryggraden så att det inte kläms.  De hårda: de hårda elementen är kotorna. Och detta gör att ryggraden är rörlig, elastisk.

                                               

Skallen

Skallen består av den så kallade hjärnskålen och ansiktsskelettet, totalt 29 stycken ben. Hjärnskålen består av: pannbenet, två hjässben, två tinningben, kilbenet, silbenet och nackbenet. Tillsammans skyddar de hjärnan. Kraniet är det latinska ordet för skallbenet. Benen i skallen hålls ihop av fogar och sömmar.

Revben

Revbenen skyddar de inre organen i bröstkorgen. De flesta människorna har 24 revben, 12 på varje sida. 7 par revben är så kallade sanna revben och de fäster direkt till bröstbenet. De falska revbenen är de undre som inte möter bröstbenet och de flytande revbenen är de som inte möter bröstkorgens framsida någonstans. Revbenen är så kallade platta ben som även bröstbenet, skulderbladen och höftbenen är.