sinnernan

Synsinnet
Vårt öga är byggt som en kamera. Pupillen styr mängden ljus som kommer in i ögat, och linsen fokuserar ljuset på näthinnan baktill i ögat. Näthinnan innehåller över 100 miljoner ljuskänsliga receptorer – stavar – och sex miljoner receptorer – ­tappar – som uppfattar rött, blått och grönt ljus, vilka ­tillsammans skapar alla de ­färger som vi känner.

Luktsinnet
Luktsinnet är speciellt, eftersom ­nerverna från näsan löper direkt till ett primitivt ­område i hjärnan, som kallas limbiska systemet. Det har med basala känslor som rädsla, sexualdrift och hunger samt minnet att göra. Det är troligen därför dofter ofta utlöser minnen och starka känslor i högre grad än andra sinnesintryck.

Hörselsinnet. Den gula markeringen visar flimmerhåren.

Hörseln
Hörselintryck uppstår, när örats flimmerhår omsätter tryckvågor i luften till ljud. Örats och hjärnans uppgift är att omsätta vågornas storlek och frekvens till olika ljudstyrkor och toner och samtidigt beräkna varifrån ljudet kommer. Ljudkällans lokalisering beräknas utifrån tidsskillnaden i ljudens ankomst till öronen. Vi kan uppfatta skillnader på ned till 1/10000 av en sekund.

Smaksinnet
Smaklökar på tungan innehåller receptorer, som reagerar på molekylerna i maten. Vi har cirka 10000 smaklökar med omkring 1000 receptorer vardera. I princip kan vi därmed känna igen tio miljarder olika smakintryck. I själva verket är vi inte särskilt bra på att skilja mellan olika smaker, och smaksinnet är väldigt ­beroende av luktsinnet.

Känseln
Sinnet skickar information till hjärnan om det som är i omedelbar kontakt med kroppen, det vill säga tryck, drag och rörelse samt temperatur och smärta. Det sker med hjälp av receptorer, som sitter överallt i huden – i synnerhet på fingrarna, på fötterna och i ansiktet – och lite färre i de inre ­organen. Känseln hjälper oss att undgå skador och till exempel anpassa vår klädsel till temperaturen omkring oss.

Kroppssinne
Sinnesintryck från våra muskler och leder håller hela tiden hjärnan orienterad om ­placeringen av vår kropps olika delar. Därför vet vi alltid var våra fötter är, och om munnen är öppen eller stängd.

Balanssinnet. Den gula markeringen visar båggångarna.

Balansen
Talar om för oss om vi går, sitter, har huvudet nedåt eller är på väg att falla. Små, vätskefyllda kanaler i båggångarna i örat registrerar huvudets rörelser och position i ­förhållande till tyngdkraften och förändringar i rörelsetempot. Om balansen inte fungerar optimalt, blir man yr och illamående.